Rebuz hade en liten nackdel, som inte många la märket till. Jag vågar påstå att han hade noll föremålsintresse. Men däremot hade han en kamplust utan dess like, därför var blev de ändå inget problem med att hämta föremål. De visade sig väldigt mycket när han skulle hålla ett föremål, han tyckte de var svårt och jobbigt. Nästan så att föremålet var äckligt. Apporten var ett helvete, han tänkte direkt kamp när han såg apportbocken. Slutade såklart med tugg i frustration. Jag gick emot alla mina principer i träning, vilket antagligen hade blivit den totala lösningen, om jag fått mer tid. Det var dessutom som ett ljus gick upp i de lilla huvudet när jag sa åt honom att "nu håller du den banne mig".
Det var mycket tid jag la ner på apporten innan jag nästan gett upp med tugget. Därför kändes de bra nu idag att redan nu börja träna apporten med Zento. Det var som en lättnad att han inte tänkte tugg, även om jag vet att skulle han tugga skulle de vara betydligt mycket lättare att träna bort eftersom han har föremålsintresse.
De är ändå två helt olika hundar, ändå vill jag redan nu se till att börja med apporten. Vet att de är andra moment som jag aldrig kommer få till lika bra med Zento, men de prioriterar jag inte eftersom Rebuz gjorde de helt grymt. Sjukt hur lättpåverkad man är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar