Zento och jag är ganska värdelösa ihop

Jag är verkligen inte van vid såhär teflonoiga hundar. Att göra samma sak 500gånger räcker inte för att han skall förstå fullt ut, snarare 5000 för han skall börja få sina aningar om vad han gör som är bra. 

Delar upp allting så mycket det bara går för att få ordentliga grunder, men det tar extremt långtid eftersom allt bara rinner av innan han förstått. 

Det som fungerar bäst är att träna lydnads delar 3-4 gånger i veckan. Under passen får han även många pauser. Varje pass har vi två olika grejer vi tränar (utöver uppvärmning) tre blir alldeles för mycket. "Lilla" Helge Bälg behöver mycket tid att få tänka, vilket jag måste ge honom för att de skall bli bra. 

Jag saknar att kunna träna flera små-pass om dagen där man verkligen märker skillnad. Nu tänker jag dock göra det bästa av situationen och försöker hålla hoppet uppe att vi kommer kunna träna mer lydnad när könsmognaderna är över. Måste ständigt påminna mig om att han inte är så gammal och han behöver tid att mogna på. 

I söndags satt jag och skrev ner en långsiktig plan. När jag var klar insåg jag att hoppet är väldigt svårt att träna på, då hoppet på den närmsta klubben är inlåst. Jag tränar mest dagtid och då brukar ingen annan vara där. Men då tyckte Påhls pappa att vi kunde bygga ett hinder och ha i inhängnaden hos dem. Så vi slängde ihop ett hinder i trä som jag är väldigt nöjd med, eftersom de höll för Zento. Jag tränar ganska ofta hos Påhls föräldrar då de är så mycket störning som sker, störning som är jobbig för Zento. 

Miljöträning på maskinträffen i Trädet

Jag hade förträngt maskinträffen i Trädet som var idag. Det blev ju bra ändå, även fast jag hellre åkt till bruks och IPO SM. 

Blev miljöträning i tre timmar, sen gick Meja, mamma, hundarna och jag till bilarna och väntade in de andra. 

Men åter till miljöträningen. Ize gjorde som han brukar, la sig ner och tjurade för att ingen klappade på honom eller matade honom med korv. 

Zento skötte sig över förväntan, höll alla tassarna nära marken i 2timmar och 50minuter. De sista 10minutrarna var han nog mer i luften och tränade studstekniker, blev skallad ett antal gånger och fick otaligt många pussar i ansiktet. Tänker vara väldigt nöjd då jag inte haft med honom på något liknande innan. Allt från hästar, traktorer, grävmaskiner, människor och hundar som var väldigt närgånget. 

Pepper började gå med pappa, han bor ju med mamma och pappa. Men jag blev arg för han inte "packade ihop honom", så jag tog helt enkelt Pepper från pappa för att Pepper skulle få den bästa upplevelsen. Pepper har blivit skotträdd och kan ibland reagera på plötsliga ljud om han inte känner att man har koll. Han blev lite låg hos pappa, men hos mig blev han direkt sitt vanliga jag igen. 

Jag gillar att miljöträna på sådana ställen där jag går in för miljöträning och de andra i sällskapet tittar på något de tycker är kul. Det gör att jag slipper tänka så mycket och stressa för att tex Påhl får tråkigt. Att jag dessutom tyckte maskinerna och så var helt ointressanta var ju med bra, då tappade jag aldrig fokus och kunde hålla min plan med träningen. 

Extra peppad blev jag såklart av alla kommentarer jag fick, behövde lite beröm för att stärka mitt självförtroende. 

Det var en äldre dam som kom fram och var så himla gullig, hon var den enda främlingen som fick klappa hundarna. Hon satte sig till och med på huk för att klia Zento på magen, då var han allt i himelriket. 

Den roligaste var dock en äldre man som tyckte jag hade en fin och lydig dobermann. Tackade och sa att de var en belgiskvallhund, malinois även kallad "malle".  Då backade gubben och sa att de är bäst jag håller mig på avstånd, för de gillar ju att bitas. Stod då dessutom med Meja och barnvagnen med min farliga hund. ;) 

Väl på parkeringen fick Zento sova i buren 40min sen tog jag ut honom och tränade 3min fotgående. Gick även fin fint det. 

Tre killar som la sig och slappade utan problem på de olika ställena vi stannade på. 

Nu vet jag varken ut eller in

Min fina älskade Ize mår inte bra utan har krampat i ryggen/ena bakbenet under några veckor. Det spelar ingenroll om han är i vila eller rör sig som vanligt. Han är ju ingen aktivhund men är en fin sällskapshund på promenaderna och hemma. 

Han har stått på flera olika smärtlindringsprepparat men magen rasar total på alla och märker ingen skillnad på smärtan. 

De två senaste dagarna har han gått till sovrummet ensam och lagt sig. Det oroar mig eftersom han är så extremt sällskapssjuk annars och håller till i vardagsrummet tills läggdags. 

Nu ikväll fick han kramp i andra bakbenet. 

Jag är uppriktigt livrädd, över vad dem kan hitta för fel. Än har inget hittats som kan förklara vad som är fel. Det är 2 veckor kvar tills vi skall åka till Slöinge på större utredning. 

Ize är nu 2,5år, precis som mina älskade Arkilez och Rebuz var när de fick vandra vidare. Jag kan väl omöjligt ha en tredje hund på raken som inte får fylla 3år? 

Håll tummarna för att något enkelt fel hittas så Ize blir bra!