Trött på "förbudet" att styra sin hund

Jag är fruktansvärt trött på de "morderna" att man inte får styra sin hund. Att säga nej och kräva att hunden gör de man säger är hemskt enligt vissa. 

Jag har synen att i Vardagslydnaden bestämmer JAG. Behöver jag säga åt hunden att skärpa sig så gör jag det. Där är de ett krav på hunden att den lyssnar på det jag säger. 

Däremot tycker jag att tävlingslydnaden är på hundens villkor. Där är de jag som hundförare som skall motivera hunden att vilja jobba ihop med mig. Vill inte hunden så har jag som hundförare misslyckats och får tänka om. 

Jag tycker de är viktigt att skilja på vardagslydnad och tävlingslydnad. Dessutom tycker jag inte det är negativt för relationen att kunna styra sin hund i vardagen, snarare väldigt tvärtom. Hunden skall lita på mig och mina val, även fast de är en jobbig situation för hunden. 

Även Ize som är obrydd och en extremt lycklig hund behöver jag ibland styra. Det är inte nödvändigt att flyga av lycka varjegång man blir glad (han blir lycklig för väldigt lite). Han behöver komma ner på jorden och inte sväva på sina rosa fluffiga moln långt upp i himlen.