Utmanande spår trodde matte

Igår åkte vi till sambons bror i Falköping på kalas. Vi passade på att åka extra tidigt för att träna med Zento. Hans bror bor på en liten gård med 7hektar mark, perfekt för mig eftersom han inte har marken till något speciellt. Han slår gräset för att hålla iordning bara. 

Jag sa på ett ungefär hur jag ville ha spåret och Påhl gick ut de. Under tiden hade jag Meja i bärsele och hon somnade natuligtvis strax innan det var dags att gå spåret. Påhl fick helt enkelt rasta av Zento och sedan sela på åt mig. 

Fick linan och hunden drar på så fruktansvärt, han som brukar vara så lätt och snäll att gå med i spåret. Händerna sönderbrända och Påhl fick springa och hämta vantar eftersom jag fortfarande hade Meja i bärselen. Han låg på fruktansvärt hela spåret trots att jag tyckte det skulle bli en ordentlig utmaning. 

Spåret gick över 3 åkrar och över en grusväg vid 2 ställen. Zento har tidigare bara spårar på åker två gånger. Aldrig har han heller bytt underlag. 

Det blåste ändå endel men vid några ställen kunde jag se vart spåret var lagt och han höll sig verkligen i spårkärnan trots den höga farten. Kändes som han var ett lok som gick sin tur och drog det tunga lasset. 

Meja sov hela spåret så när det fina arbetet skulle belönas fick Påhl rycka in och belöna! 

Sen fick jag syn på mina händer som började göra något fruktansvärt ont. Huden var (är) borta på väldigt många ställen både på fingrarna och i handflatan. Idag är det värre bara hålla i saker är hemskt, tappade kopplen ett antal gånger under morgonrundan. 

Gårdagens lärdom, var alltid på den säkrasidan. Hunden är en varelse som kan ändra sig. 

Ibland får man visst inte avsluta passen som man vill.

Idag hade vi ett underbart lydnadspass, det var nog de bästa passet någonsin med Zento. Han var i sådan bra balans, det var uppehåll och allt kändes bara så himla bra. 

Vi tränade kontakt i starterna, Inkallning med fokus på ingång i hög fart, uthållighet i friaföljet. 

Tyvärr så förstörde en idiot avslutet. Att kasta sig ur en bil, skrika/gapa och slänga en ölburk på vad jag antar var hans tjej som satt i bilen. Satans jävla pundare. 

Ringde in till Påhl som kom ut samtidigt som jag såg till att han inte kunde åka någon vart. Det bokstavligttalat koka ur öronen på mig. Polisen kom väldigt fort, de hade tack och lov en bil i området. 

Det finns verkligen ingen ursäkt till ett sådant beteende. Undra om världen hade blivit bättre om alla idioter blev bosatta på en öde ö utan att kunna ta sig där ifrån, eller varför inte bara skicka ut dem i rymden... 

CT'n gjord

I torsdags blev CT'n gjord och igår fick jag svaret, vilket inte var väntat. 

De hittade inget speciellt fel! De enda som verkligen syntes var att nerven vid S1 var väldigt svullen, utan någon vidare förklaring. 

Det var dock några frågor till Andy ville ha svar på från experterna i England innan han ville gå vidare ytterliggare. Hur man kan gå vidare mer har jag ingenaning om.

Vi bestämde samtidigt att Ize skall ta ytterliggare blodprov och kolla det mesta igen. Bara börja finkamma ytterliggare igen. Så på tisdag är det blodprover.

Nu fick vi även tradolan utskrivet som skall tas vid behov. Hoppas verkligen han tål detta.  

Efter att ha pratat med min kompis Emma så började jag själv inse att de inte såg så ljust ut för Ize. Jag har ändå försökt vara neotral och försökt att inte tänka så mycket. Det går verkligen inte längre. 

Att aldrig veta när hunden får ont och måste ha hjälp upp är jobbigt. Jag är hemsk och orkar varken prata med eller träffa vänner just nu, eller snarare undviker de mesta personerna. Jag skäms över det något fruktansvärt. Jag är i min lilla bubbla med hundarna och Meja. Påhl jobbar ju så mycket så vi har knappt någon tid ihop. När han kommer hem är äta och promenera/aktivera Zento de viktiga, sen är det redan natten för längesedan. 

Snabb uppdatering om Ize

Andy såg ett fel på de vanliga röntgenbilden jag hade med. 

CT är enda chansen att se felet och förhoppningsvis få en uppfattning av vad det verkligen är. 

Tillbaka på torsdag för CT om blodprovet är bra. 

Troligtvis ett diskbråck, men vet inget säkert än. 

I väntrummet, minst sagt intressant att åka själv med dessa två. 

.

När det känns som allt rasar en sten i taget får man vara glad över att ha en vän. 

Zento ❤️