09 december, 2015

Är kroppen dum får huvudet lida


Direkt efter förra inlägget jag skrev tog jag en promenad i vanlig ordning med Zento innan sambon skulle iväg på jobb. 

Väl nästan hemma lyckades jag halka, grus på asfalt är inte att leka med. Lyckades dessutom ramla på stackars Zento. 

Jag började genast kolla så han mådde bra, vilket han gjorde. Sen kände jag hur det rann någonting, vid det laget var visst hela framsidan på min blåa tröja röd. Det rann blod från min läpp och den började svullna. De förstod iallafall att något hänt eftersom jag ringde halv 6 på morgon.

Lyckades ringa in till Påhl som fick kasta på sig och Meja kläderna. Gjorde ett försök att ringa till mina föräldrar, men ingen förstod vad jag sa för allt var redan då så svullet. 

Med en handduk kunde jag ta mig in genom trapphuset och sedan in i badrummet. Hängde ut något ur läppen som såg ut som slem, Påhl tyckte jag skulle ta bort det, så det gjorde jag.

Han fick ringa runt och lösa barnvakt, hundvakt och körning till akuten. Pappa hämtade mig och Zento. Väl på akuten så hämtade mamma Zento och åkte till veterinären för att kolla honom (utan att jag visste).  

Gick ändå hyfsat fort att få hjälp, vilket var skönt. Problemet kom när jag skulle sy. Det var nämligen inget hundbett som jag trott, utan bara en tand som gått in och dragit sönder läppen. Inte nog med det så "slemmet" jag drog bort var visst innehåll som skulle vara i läppen. 

Vet inte hur många doktorer som tittade på mig och pratade om hur det skulle sys. Pappa hade tappat räkningen efter 11stycken. 

Mycket fick skäras bort och för att få nytt "läppröda" drog de skinn från insidan av munnen till läppen. 8 stygn rikare fick jag åka hem! 

Zento mådde bra som jag trodde, skönt det! 



Var några jobbiga dagar där jag inte kunde prata så bra. Fick tex ringa Påhl när jag skulle mata Zento så han kunde säga "varsågod" . Haha 


Nu är allt bättre men jag måste dricka med sugrör, annars rinner det ut. 

2 dagar efter mitt klanteri.